Fint hos Josefin
Fick i uppdrag av Josefins mormor att gå och köpa rosa rosor och sätta på graven. Deras mormor bor en bra bit från Norrköping och kan inte ta sig hit så lätt så jag gick och köpte rosor från henne. Köpte också en liten ängel på pinne som jag satte ner i vasen.
Det blev riktigt fint.
Det blev riktigt fint.
Det känns fortfarande konstigt att vi "förlorat" vårt lilla barn. Jag lever inte i förnekelse men det är svårt att förstå. Ibland tänker jag att Beatrice snart får ett syskon men så kommer jag på min själv att Josefin redan är född och Bea aldrig kommer få se henne och inte vi heller.
Jag tänker ofta på henne men glömmer ibland bort att vi aldrig kommer ses igen. Det känns som att Josefin har åkt på semester, en väldigt lång semester.
Den kärlek jag får från mina nära värmer, men den kan aldrig ta bort den del som är tom och fylld av saknad.
Men kärlek har jag till Josefin och jag är glad att vi fick henne.
Jag vet att hon en gång levde och hörde våra röster.
Jag gav henne liv in i det sista.
Jag kommer alltid älska mina barn lika mycket.
Jag tänker ofta på henne men glömmer ibland bort att vi aldrig kommer ses igen. Det känns som att Josefin har åkt på semester, en väldigt lång semester.
Den kärlek jag får från mina nära värmer, men den kan aldrig ta bort den del som är tom och fylld av saknad.
Men kärlek har jag till Josefin och jag är glad att vi fick henne.
Jag vet att hon en gång levde och hörde våra röster.
Jag gav henne liv in i det sista.
Jag kommer alltid älska mina barn lika mycket.
