growingbelly

Vad skönt det var att vakna i morse

Publicerad 2012-12-21 12:23:41 i Allmänt

. Not.
Vaknade och kände att kroppen inte alls ville göra som jag ville. Jaha vad gör jag nu tänkte jag. Vända på mig måste jag för att komma upp ur sängen. Planering, planering.
Okej. Böjer vänster ben och sätter foten i sängen. Knak! Aj f*n där knäppte vänster höft till så jag trodde jag gick av.
Smärtan fortsätter och jag tar tag med händerna på sidorna om magen för att "flytta med" magen i den kommande rörelsen. Hur kan en mage bli så tung?
Smärtan sprider sig från vänster höft till svanskotan och högra höften.
ångvälten måste ha kört över mig i natt igen.
Tittar på klockan och inser att det lilla jag gjort tagit tre minuter.
TRE minuter för att sätta ner en fot i sängen och ta tag i magen.
Nej nu måste jag upp!
Bebisen sparkar lite försynt precis under höger revben. Spark.Spark.Spark.
Biter ihop tänderna och lägger tyngden på vänsterbenet. Vrider överkroppen och flyttar med magen.
Tar en kort paus när jag ligger på rygg. Släpper magen och tittar på klockan igen. Fyra minuter.
Nu bökar det i magen och sparkarna slutar.
 
Tänker en stund på den tid för länge, länge sedan då jag vaknade och gick ur sängen på en sekund. Ja det var tider det. För länge sedan kunde jag göra så.
Funderar på dom två valen jag har:
 
1. Böja högerbenet, sätta foten i sängen, hålla i magen och vrida mig till högersidan för att sedan sätta mig och sedan resa mig.
 
2. Sätta mig upp i sängen från ryggläget jag ligger i med hjälp av armarna i sängen så jag inte lyfter mig själv med magmusklerna, sedan resa mig.
 
1= smärta av typen "10 000 skruvar som skruvas in i höfter-rygg"
2= smärta av typen " Jag brinner och får sen syra i såret" som då kommer sådär halvvägs i sittläge i nedre delen av magen och blygdbenet.
 
Väljer nummer 1.
Jo det gör ont, smärtan är konstant genom hela rörelsen. Men den är säkrare än nummer 2 som plötsligt blir extrem smärta som kan leda till att jag faller tillbaka i ryggläge och då efter ett försök istället går över till nummer 1.
 
Andas in och vrider mig. Sätter mig upp och sitter ett tag tills "skruvarna skruvats in"
Denna morgon tog det fem minuter att komma ur sängen.
 
 
 
 
 
 

BM besök

Publicerad 2012-12-20 18:18:42 i Allmänt

Idag åkte vi hit
På ett barnmorskebesök. Vägde mig innan vi gick in och jag höll på att trilla av vågen när jag såg vad det stod.
Fick gnugga ögonen och titta igen men nej jag såg inte fel. På dryga tre veckor har jag gått upp tre kilo!
Nej, det är kört, nu har jag åkt på havandeskapsförgiftning också!
Fick vänta någon minut på barnmorskan och det ända jag kunde tänka på var att jag förmodligen nu också dragit på mig en havandeskapsförgiftning.
 
Vi fick komma in och vi tog blodprov som vanligt.
Sa att jag gått upp i vikt...
"ja hur mycket då?" vill hon givetvis veta
"ja....eh... tre kilo"
Hon trillade som tur var inte av stolen som jag först trodde.
Hon skällde heller inte ut mig.
"jaha" blev svaret.
 
Blodtrycket var samma som sist 130/80
 
Fick lägga mig ner och vi lyssnade på bebisens hjärtljud. 150 slag precis som sist.
Vi pratade också om viktuppgången. Det gjorde tydligen inte så mycket. Jag tar mycket insulin nu och det är av det jag går upp i vikt. Det viktiga nu är att jag ligger bra i blodsocker så inte bebisen väger och blir för stor.
Det är jag som får ta några extra kilon.
Men vad gör man inte för sin bebis.
 
Hon mätte SF-måttet.
 
Hela 33! i vecka 32 (31+4)
Håller mig i överkant på "normal"

Magbild vecka 32

Publicerad 2012-12-18 15:39:13 i Allmänt

 
Under den här perioden rör bebisen sig mer och kraftfullare än någonsin. Kommande veckor bli utrymmet att röra sig allt mindre, och den så kallade fosterställningen blir den enda möjliga.
 
Tillväxttakten avtar nu något och utgörs främst av ökat underhudsfett som också gör att bebisen ser rundare och mindre skrynklig ut. Amningsreflexen är utvecklad och vid beröring av kinden vänder bebisen på huvudet för att söka efter bröstet, och beröring av underläpp gör att den öppnar munnen. Den klarar också att suga och svälja på ett koordinerat sätt.
 
Din livmoders översta del finns nu c:a 13 cm ovanför naveln. Nu när bebisen vuxit sig så stor och livmodern är högre i buken kan du märka av en ny upplevelse: när bebisen ligger uppochner i mage kan den sparka uppåt och träffa dina revben. Trycket kan göra att det känns ömt, särskilt om bebisen fastnar med en fot mellan revbenen. Du kan delvis förhindra detta genom att sitta upp så mycket som möjligt.

En graviditet på 32 veckor.

Publicerad 2010-09-05 16:36:26 i Vecka 32

Ja graviditeten varade inte så länge som jag hade trott, den blev bara 32 veckor lång.
Allt gick väldigt fort.
I måndags var det kontoll hos BM och alla värden var bra, symfus måttet var oförändrat men bebben låg väldigt långt ner så det kunde bero på det. Vi ställde en massa frågor som vi ansåg att vi inte fått svar på av doktorerna och hon svarade väldigt bra och skrev till och med i jornalen att vi tyckte vi fått lite och dålig information.
Hon undrade också om vi inte skulle göra ett CTG när vi ändå var på sjukhuset och hon skulle höra om läkaren hade någon tid.
Vi fick en tid direkt och gjorde ett flödes ultraljud. Flödet var lite högt och det märktes på läkaren att han läst jornalen för han var ovanligt trevlig och förklarade både enkelt men ärligt och medicinskt om hur det stod till.
Han ansåg inte att bebisen mådde bra då moderkakan var lite liten för veckan och flödet som visar blodets in och utpump var lite för hög ingång och för svårt att trycka ut igen.
Vi skulle bli inlagda under dagen för fler CTG undersökningar.

... För att göra denna oändliga historia kort (bloggar givetvis om allting i detalj) så kom det i tisdags en liten tjej
38 cm lång 1190 gram.

Nu är det mycket farande till sjukhuset men vid tid skriver jag mer om allt och givetvis kommer det en massa bilder från den hittills underbaraste (och mest krävande) veckan i mitt liv!

Konstig magkänsla

Publicerad 2010-08-29 22:28:48 i Vecka 32

Senaste dagarna har jag fått en konstig magkänsla till och ifrån. Svårt att beskriva hur det känns men det är en blandning av att det spänner nere i buken blandat med en lätt molande värk.
Kanske påminner det lite om mensvärk (?) men ska jag vara ärlig så vet jag inte om det käns som "mensvärk" då jag helt ärligt inte minns helt och hållet hur det känns. Vad jag minns så gör mensvärk ondare än denna värk.
...Hum, konstigt att tänka att jag inte har haft mens sedan januari. Det är en tid. Jag saknar det inte heller :P

I morgon är det kontroll hos barnmorskan igen.

Vecka 32

Publicerad 2010-08-29 11:24:03 i Vecka 32



Snart 2 månader kvar (några dagar kvar tills det verkligen bara är 8 veckor kvar)
Men vem vet, kanske är det bara en månad kvar eller varför inte nio veckor.
Lill-tjejen bestämmer själv när det är dags att komma ut.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela