growingbelly

TILLVÄXTULTRALJUD V.31

Publicerad 2012-12-12 15:06:30 i Allmänt

På förmiddan var vi på sjukhuset för att göra ett tillväxtultraljud.
Huvudet på bebisen ligger som på tidigare ultraljud neråt.
Allt så bra och normalt ut.
Och vi kunde se att bebisen ligger och tränar sig på att andas.
Just nu är det ingen liten "mini" där inne.
Det är en ganska stor bebis. Över medel faktist.
Vikten ligger på 1963 gram!
Precis på det övre sträcket inom "normal"
 
 
Nu blir det ett nytt ultraljud om 4 veckor plus ett läkarsamtal då vi ska prata om den kommande förlossningen.
 
Försökte se könet idag men jag såg inget som liknade ett kön.
Kanske är en hen vi väntar.
 

9 Veckor kvar

Publicerad 2012-12-10 16:00:29 i Allmänt

Det känns fortfarande långt fram i tiden.
Sen finns det en liten panikmask som ålar runt i huvudet att Bea föddes i vecka 32 (31)
Panikmasken gnager också att jag vet att jag inte kommer få gå över tiden, vill absolut inte bli igångsatt.
Känns som att allt efter vecka 36 är okej.
Hoppas att kroppen startar det själv inte för tidigt och inte för sent.
 
Går in i vecka 31 nu.
Börjar bli trött igen, sådär mitt på dagen.
Märker också att jag börjar bli lätt handikappad.
Magen är helt enkelt i vägen hela tiden.
Vilket ibland skapar problem.
 
Magbild från förra veckan
 
Det är nu mycket svårare att komma åt fötterna.
Klippa tånaglarna är riktigt svårt.
Snöra skorna kan vara riktigt svårt också, men jag är smart att ha dom snörade så pass hårt/löst att jag kan få i och ur fötterna utan att behöva knyta upp skorna.
 
 
 

GRAVID VECKA 31

Publicerad 2012-12-10 15:33:03 i Allmänt

 
I MAGEN:
 

Bebisen är nu omkring hela 42 cm från huvud till tå och väger omkring 1.6 kg. Den här veckan är en milstolpe i bebisens utveckling då lungorna får förmågan att fungera på egen hand tack vare bildandet av en "surfaktant" som hindrar att lungblåsorna faller ihop om bebisen av någon anledning skulle förlösas och bli tvungen att andas utanför livmodern.

 

Öronen är nästan helt färdigutvecklade, både de yttre och inre delarna, och bebisen kan höra din röst som den också kan känna igen efter förlossningen, tillsammans med andra vanliga ljud.

 

Bebisen bildar också underhudsfett och hudfärgen är mer rosa än röd vid det här laget (för "vita" bebisar). Naglarna är så långa att bebisen kan råka riva sig med dem innuti livmodern.

 

 

Svängande humör

Publicerad 2010-08-28 21:08:44 i Vecka 31

Humöret svänger rejält. Ofta dom senaste dagarna så är det mellan nedstämdhet/oro och irritation/ilska.
Kokar inombords och släpper ut väldigt lite, skulle önska att jag höll allt inne men vilken bägare som helst blir full till slut och det rinner alltid över.
Har blivit väldigt orolig för bebbens hälsa vilket kan ha att göra med att det känns som att dom gör allt på sjukhuset för att hitta fel och därmed få en anledning att kalla oss till nya undersökningar.
Att känna sig som en försökskanin gillar jag inte.
Men bebben lever än så länge i magen, bökar runt och har sig.
Tror hon börjar bli stor också då sparkarna är mer långsamma och tydliga och det snurrar inte runt i magen längre (vad jag märker)

Kvällsmys

Publicerad 2010-08-27 18:40:15 i Vecka 31

Trodde inte felmarginalen var så stor som den tydligen är när dom storleksbedömer barn. Visst jag har observerat hur illa dom mäter och att dom inte är så noga men jag trodde att det skulle ligga i närheten av det dom säger.
Fick höra idag om två som fått barn där storleksbedömningen var helt fel. En skulle få ett barn som vägde 2, något kilon det barnet kom ut och vägde nästan 4, och en annan skulle få ett så stort barn på över 5 kilo och det barnet vägde tre när det kom ut.
Så vem vet. Deras tjat om att barnet är så litet kan ju vara helt fel, kommer säkert ut och väger 4 kilo.
Nu har jag en till på min sida som stöttar mig i att åka till Linköping i stället.
Bara att vänta och se hur bråttom det blir, finns tid, vilket det förmodligen kommer finnas så åker jag in till grannstan om plats finns, eller söker mig vidare till annat sjukhus.

Fredag igen. Lite "oplanerat" åkte det ner en chipspåse i korgen förut vid handlingen.
Har fattat tycke för en viss smak på chips. "J" påpekar ständigt att han tycker det är märkligt att jag gillar dom, då jag aldrig åt dom tidigare, och det är sant, jag undvek denna smak tidigare.
Men just nu är det dill chips som är det godaste som finns!
... Nja jag har även råkat fatta tycke för choklad...

Tackar nej till förlossningen i Norrköping

Publicerad 2010-08-27 12:39:04 i Vecka 31

Fy fan. Dagen började bra och jag var på bra humör.
Satt mig sedan med telefonen i handen och skulle ringa till förlossningen för att säga ifrån CTG och flödes tiden.
Satt en bra stund innan jag beslöt mig för att ringa. Jag är så att jag går hellre på undersökningar än vågar säga ifrån.
Men eftersom undersökningen inte är nödvändig beslöt jag mig för att ringa. Vården för gravida ska ju ändå vara "frivillig"
... Så utskälld jag blev...
Har aldrig tidigare blivit så utskälld vare sig av någon jag känner eller inom vården. En sån tjurkärring.
Jag sa att jag fått förhinder och inte kunde komma och ville avbeställa tiden till CTG och flöde.
Hon började dividera om varför jag inte kunde komma och att det faktiskt var viktigt för att en läkare hade sagt det.
Sa igen att jag inte kunde komma och det kunde hon verkligen inte ta. Gafflade en massa, och jag som inte gafflar tillbaka, trodde inte dom skulle vara arga när man ringer. Men det slutade med att "jaha då får jag prata med läkaren och höra för jag vet inte vad jag ska säga, och inte ens vet jag vem det gäller, du har inte sagt ditt personnummer" Får upprepa numret flera gånger. Inte ens ett hejdå blev det från henne.
Känner mig som ett köttstycke i händerna på dom, behandlad som en försökskanin av läkarna.
Då var ju det jag förväntade mig när jag skulle ringa och säga ifrån en tid som det alltid brukar vara att...
"jag kan inte komma, säger varför, "jaha vad synd, ditt personnummer, vill du ha ny tid"
Nej. Sista månadernas försökskanins behandling och inga svar på frågorna och otrevliga människor på förlossningen har nu gjort att jag inte sätter min fot där!
Jag ska inte föda i Norrköping.
Ringer Linköping i stället, i hopp om att det är bättre. Men hit går jag inte igen.
Finns ingen etik, moral eller sunt förnuft.
Jag är en orolig förstföderska som ska lägga mig i deras händer och lita på att dom tar rätt beslut, dom kommer ha den största kontrollen av det som sker och då ska jag kunna lita på dom.
Att bli behandlad som en människa är det ända jag begär, och det har dom fan inte gjort på våningen 2 i Norrköping.

64 dagar kvar

Publicerad 2010-08-26 22:36:46 i Vecka 31

Nu är det bara 64 dagar kvar!
Ögonundersökningen gick fort idag och som förra gången så är det en läkare som ska kolla bilderna, är det något så hör dom av sig, är allt bra så hör dom inte av sig. Men vad hon kunde se var allt bra.
Förmiddagen vilade jag ganska mycket i väntan på att synen skulle bli normal igen, eftermiddagen städade jag och rensade bort en massa saker. Nu är det bara en kartong kvar att packa upp sedan är det inte mycket mer att göra.

Tänker på bebben hela tiden, tänker väl extra mycket nu när vagnen står i hallen.
Funderar mycket på bebbens hälsa, men allt ska vara bra, är bara en läkare som hakat upp sig på flödet, men alla andra mätningar är bra och jag ser själv hur "noga" dom mäter så inte tänker jag oroa mig.
Men tiden för i morgon ska jag säga ifrån. När det inte fanns någon anledning att göra den plus att jag inte tror att strålningen i stora mängder är bra, tror den förstör mycket så ser jag ingen anledning att åka in till sjukhuset igen.
Ingen pratar klarspråk eller svarar på frågor.

Lilla tjejen gror så sakta där inne och mår bra. Växer i sin egen takt och nog är det allt så att jag hellre föder ett barn på 3 kilo än ett barn på 5. Det där med längd och vikt jämnar ut sig med åren ^^
Ett namn har hon också. Som var bestämt redan innan graviditeten.
9 veckor kvar...

Att våga säga ifrån

Publicerad 2010-08-25 21:57:51 i Vecka 31

Nu har jag bestämt mig. En enorm ilska har jag inombords och nu har jag beslutat att säga ifrån undersökningarna på sjukhuset. Dom leder ingen vart och när inget är fel varför då kolla hela tiden?
Dom har från dag ett försökt hitta fel på mig, kan dom inte bara ge sig?
Det senaste dom hakat upp sig på är att flödet i navelsträngen är lite över medel. "Då måste vi kolla extra" tycker dom. Två veckor senare kollar vi igen, flödet är samma som innan och barnet växer i sin takt och följer sin kurva.
Nej då tycker dom vi ska kolla flödet igen på fredag och göra ett CTG och ett UL om två veckor.
Vi ifrågasatte igår varför det ska vara sån koll, ska vi vara oroliga? "nej det skulle vi inte" värderna var bra, men vi vill kolla några extra gånger (?) Det är bra kan dom inte ge sig.
Frågade läkaren en massa andra frågor också men svaren är så tunna och dom vet ju inte själva varför dom gör undersökningarna.
Inget är ju än så länge fel, men där emot tror jag att dom framkallar fel genom deras undersökningar med strålning.
Ultraljud ska inte göras om det inte måste göras medicinskt. Har nu gjort 5 ultraljud, till vilken nytta? dom kan inte göra något.
Har jag en bil som går sönder och åker in med den till verkstaden, inte tittar dom på bilen och ber mig komma tillbaka om två veckor för att då säga att det är något fel och be mig komma senare. Är det ett fel så lagas bilen direkt.
Hade det varit så att något inte verkade stämma, att något värde inte alls var bra, att bebisen inte mår bra så förstår jag att dom vill titta. Men allt är ju bra.
Dom får låta mig vara.
Strålning i ultraljud plus en massa tryckande hårt på magen kan inte vara bra. Dom förstör bara.
Ska ringa och säga ifrån tiderna jag har.

Graviditeten trodde jag skulle vara lustfylld, innehålla glädje och ro. Men så har det inte varit.
Först att moderkakan låg lågt, "här får du ett papper om kejsarsnitt, det går inte att föda vaginalt"
sedan att moderkakan växt upp och "nu är det inte tal om kejsarsnitt"
Barnet ligger på medelkurvan.
Sedan "du har diabetes, det kan vara så att du kommer få börja med insulin för kroppen blir påfrestad av graviditeten"
"barnet kan bli stort, måste hålla koll på det, det är vanligt med diabetespatienter"
sedan är barnet lite litet, inom okej, men lite litet. "måste göra fler koller"
På nästa ultraljud har barnet växt i sin takt och håller sin kurva, men då är plötsligt flödet precis över medel "måste göra en extrakoll" "ett CTG får du göra"
CTG är bra men då " måste göra fler CTG och flödes ultraljud, för att se att det är bra"

Dom får ge sig. Dom bara oroar i onödan och kan inte ge några svar när man frågar, droppen var igår när läkaren inte ens visste eller hade en bra förklaring på varför vi skulle göra nytt flöde och CTG allt såg ju bra ut. Men hon tyckte att vi måste kolla igen för att se.
Finns ingen anledning.
Jag tror dom förstör med flit.
Kan dom inte ge mig svar tänker jag inte ligga som en försökskakin och göra allt dom säger.
Det är nog nu.
Nu vill jag bara glädjas av rörelserna och tiden som är kvar.
Några veckor av glädje vill jag ha. Dom har förstört tillräckligt i mitt liv.
Det är ingen konst att föda. Alla som föds i fattiga länder utan undersökningar och utrustning, det klarar dom.
Vi har gjort så i alla tider.

Nu rör dom mig inte mer!

Allt såg fint ut

Publicerad 2010-08-24 21:53:25 i Vecka 31

Klockan två skulle jag in på ett nytt CTG och en halvtimme innan gick jag till bussen. Väntade och ingen buss kom. Det var strul i trafiken så bussarna tog en annan väg så då vandrade jag upp en gata och väntade där. Ingen buss kom och när jag då tittar ner mot gatan jag först stod på går det en buss där. Så då går jag ner igen och väntar på att nästa buss ska komma (10 minuters trafik)
En av dom som sprang fram och tillbaka ringde upplysningen och dom sa att vi skulle vara på gatan längre upp och att bussen inte skulle gå där den brukar alltså där vi stod.
Går upp en gata igen och ser att en buss precis åker :(
Ger upp och går mot buss-stationen där bussen garanterat går vilken väg den än tar dit.
Någon hållplats innan så kommer en buss jag hoppar på. Får lite panik då jag ser att jag är sen och inte var jag smart och skrev upp något nummer till sjukhuset om något skulle hända (så typiskt mig)
Men till slut kommer jag fram till sjukhuset fyrtiofem minuter sen.
Men trots att jag är sen så får jag komma in och göra undersökningen på BB. Får ligga i en säng (så skönt jämfört med den stenhårda fotöljen igår och igår fick jag även trycka in dosan i magen för att det skulle bli bra ljud)
Får ligga ett tag innan hon kommer in igen och tycker vi ska pröva ett tag till fast med en annan apparat i ett annat rum.
Denna gång var det problem att hitta hjärtljudet fick ligga både på sida och rygg och jag lyckades desutom bli nerkletad med kontaktgel över hela baken när jag vred mig :/ Som tur var gick det mesta bort med papper.
En läkare fick komma in och göra ett snabbt ultraljud för att se hur bebben låg och till slut lyckades dom pricka in rätt ställe.
Fick ligga ett tag och hon kom in någon gång och tryckte lite på magen för att få i gång henne, hon var tydligen för lugn.
Men inte fick jag ligga i fred i rummet en sköterska kom in och frågade om en vaktmästare fick komma och titta på apparaten, varpå det kom en man och pysslade med en sladd som var trasig.
Sedan ville dom testa pulsoximetern på mig då den strulat tidigare. Men den verkade fungera. Syresätter tydligen mitt blod till 97%.
Efter en stunds väntan var CTG mätningen äntligen klar. Fick en tid för ett nytt flöde och CTG om en vecka, men jag ska försöka att antingen ändra tiden till en annan dag eller säga ifrån den.
Allt såg fint ut idag i alla fall :)
Skönt :)
Kul att få se insidan av BB också, snart ska vi åka in dit för en väldigt stor upplevelse :)
Men några veckor är det kvar :D

Till sjukhuset igen

Publicerad 2010-08-24 11:08:45 i Vecka 31

I eftermiddag ska vi till sjukhuset igen för ett nytt CTG.
Ska säga ifrån tiden om en vecka för flöde. Ska ändå dit om 2 veckor för ett UL och ett flöde. Jag har annat att göra än att springa där hela tiden.
Så då ska vi till sjukhuset idag för CTG, på torsdag har jag tid för ögonscreening, nästa vecka till barnmorskan och veckan där efter för ultraljud och flöde.
Börjar verkligen bli trött på allt som har med sjukhus att göra.

Kön

Publicerad 2010-08-23 21:56:54 i Vecka 31

Äntligen vet vi vilket kön det blir!
Trodde inte hon skulle säga något då vissa absolut inte säger det, men hon frågade om vi båda ville veta, vilket vi ville och då tittade hon direkt mellan benen på bebben.
Det kom lite som en chock att verkligen se och veta vad det blir.
... Jag kan säga så här, jag hade fel med vilket kön det blev. Men det är ju 50/50 och båda är lika välkommna.
Så nu har jag några veckor på mig att ställa om mig och börja tänka på det andra namnet vi valt. Vi har ett namn till båda könen och nu ska jag börja tänka på det rätta. Namnet avslöjar jag inte än.
Men jag kan nu säga att den lilla bebben i magen är en flicka!
Så en liten tjej ska det komma i oktober :D

CTG

Publicerad 2010-08-23 19:57:04 i Vecka 31

Klockan nio skulle vi på ultraljudet och det drog verkligen ut på tiden på sjukhuset.
Det såg bra ut på ultraljudet. Barnet växer i sin egen takt och verkar föjla sin kurva. Det ända hon "hakade" upp sig på var att flödet var lite väl bra.
Hon tyckte vi skulle komma in igen på ett ultraljud om två veckor för att se hur det är då.
Eftersom det inte verkar som vi kommer träffa den vi brukar igen så frågade "J" denna läkare om hon kunde säga könet. Hon frågade om vi båda ville veta det (självklart)... (fortsättning följer...)

En annan läkare kom in och tittade på flödet och det var ju "lite väl bra" så hon tyckte vi kunde göra ett CTG innan vi åkte hem.
Så då blev vi flyttade till ett annat rum där jag blev uppkopplad till CTGt och fick sitta i en fotöjl (som var extremt obekväm) det var lite problem att pricka in vart hjärtljuden var så jag fick sitta och trycka in den mot magen.
Tio minuter blev snart en halvtimme och en timme gick utan att maskinen tyckte den var klar.
Kvinnan som gjorde ultraljudet kom in och tyckte det räckte där och bad oss vänta i väntrummet på att läkaren skulle läsa av CTG kurvan.
En timmes väntetid senare så tyckte dom att vi skulle åka hem och äta lunch och komma tillbaka för ett nytt CTG då det inte blev fullständigt. (suck)
Kvart i tolv var klockan då.
Vi tog bussen hem, åt lunch och rastade hunden innan vi åkte in igen.
Blev uppkopplad igen och tiden gick.
Denna gång fick jag en knapp att trycka på varje gång jag kände rörelser (vilket var ofta)
En timme gick och till slut kopplade dom bort mig.
Så fick vi vänta igen.
En läkare kom och sa åter igen att CTGt inte blev fullständigt men det såg fint ut men inte fullständigt så vi ska komma in i morgon igen (suck) och så tyckte hon vi skulle ta ett till flöde om en vecka.
Jag sa att vi fått en tid för ultraljud och flöde om 2 veckor men hon tyckte vi skulle ta ett om en vecka igen.
Men tid till det ska vi få i morgon.

Men jag är så glad att bebben växer och verkar må bra även om dom tycker att flödet är "lite väl bra"
Den följer sin kurva och väger nu 12?? (1200 någonting) den har gått upp med över 200 gram sen förra undersökningen.

Fönsterputs

Publicerad 2010-08-22 22:55:24 i Vecka 31

Efter en sen middag fick jag en väldig energikick och efter en titt på fönstren som var extremt smutsiga och jag har gång på gång tänkt putsa dom men det har inte blivit av. Är inte heller så lockande att hänga ut genom fönstret flera våningar upp (jag nådde otroligt nog hela rutorna utan att hänga ut genom fönstret, fönstren är ganska höga. Men ibland är det bra att vara 178 lång). Men konstigt nog så ville jag göra rent fönstren. Så alla fönster i vardagsrummet och fönstren i köket gjorde jag rent. Klockan började bli rätt mycket sen och det mörknade på så fönstren i sovrummet tar jag i morgon.
Men nu är det rent och fint. I morgon ska fina gardiner sättas upp! Och dom nya stängerna vi köpte på jysk.

Tidig uppgång i morgon och ett tidigt ultraljud på sjukhuset. Får se om jag verkligen slutför fönsterputsningen i morgon.

Vecka 31

Publicerad 2010-08-22 11:49:57 i Vecka 31



Start för vecka 31. Bara 68 dagar kvar. Högst nio veckor.
Ska snart fundera på att börja packa väskan som ska med till sjukhuset. Allt som kan packas ner i förtid tänkte jag packa ner. En lista med alla saker som ska med skrev jag för ett tag sedan som sitter i städskåpet, så jag ska börja bocka av listan lite smått.
Antar att även om jag skulle panikpacka den innan vi ska in så skulle jag hinna, men genom att börja packa den nu så kanske verkligheten sjunker in lite mer.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela