growingbelly

Att våga säga ifrån

Publicerad 2010-08-25 21:57:51 i Vecka 31

Nu har jag bestämt mig. En enorm ilska har jag inombords och nu har jag beslutat att säga ifrån undersökningarna på sjukhuset. Dom leder ingen vart och när inget är fel varför då kolla hela tiden?
Dom har från dag ett försökt hitta fel på mig, kan dom inte bara ge sig?
Det senaste dom hakat upp sig på är att flödet i navelsträngen är lite över medel. "Då måste vi kolla extra" tycker dom. Två veckor senare kollar vi igen, flödet är samma som innan och barnet växer i sin takt och följer sin kurva.
Nej då tycker dom vi ska kolla flödet igen på fredag och göra ett CTG och ett UL om två veckor.
Vi ifrågasatte igår varför det ska vara sån koll, ska vi vara oroliga? "nej det skulle vi inte" värderna var bra, men vi vill kolla några extra gånger (?) Det är bra kan dom inte ge sig.
Frågade läkaren en massa andra frågor också men svaren är så tunna och dom vet ju inte själva varför dom gör undersökningarna.
Inget är ju än så länge fel, men där emot tror jag att dom framkallar fel genom deras undersökningar med strålning.
Ultraljud ska inte göras om det inte måste göras medicinskt. Har nu gjort 5 ultraljud, till vilken nytta? dom kan inte göra något.
Har jag en bil som går sönder och åker in med den till verkstaden, inte tittar dom på bilen och ber mig komma tillbaka om två veckor för att då säga att det är något fel och be mig komma senare. Är det ett fel så lagas bilen direkt.
Hade det varit så att något inte verkade stämma, att något värde inte alls var bra, att bebisen inte mår bra så förstår jag att dom vill titta. Men allt är ju bra.
Dom får låta mig vara.
Strålning i ultraljud plus en massa tryckande hårt på magen kan inte vara bra. Dom förstör bara.
Ska ringa och säga ifrån tiderna jag har.

Graviditeten trodde jag skulle vara lustfylld, innehålla glädje och ro. Men så har det inte varit.
Först att moderkakan låg lågt, "här får du ett papper om kejsarsnitt, det går inte att föda vaginalt"
sedan att moderkakan växt upp och "nu är det inte tal om kejsarsnitt"
Barnet ligger på medelkurvan.
Sedan "du har diabetes, det kan vara så att du kommer få börja med insulin för kroppen blir påfrestad av graviditeten"
"barnet kan bli stort, måste hålla koll på det, det är vanligt med diabetespatienter"
sedan är barnet lite litet, inom okej, men lite litet. "måste göra fler koller"
På nästa ultraljud har barnet växt i sin takt och håller sin kurva, men då är plötsligt flödet precis över medel "måste göra en extrakoll" "ett CTG får du göra"
CTG är bra men då " måste göra fler CTG och flödes ultraljud, för att se att det är bra"

Dom får ge sig. Dom bara oroar i onödan och kan inte ge några svar när man frågar, droppen var igår när läkaren inte ens visste eller hade en bra förklaring på varför vi skulle göra nytt flöde och CTG allt såg ju bra ut. Men hon tyckte att vi måste kolla igen för att se.
Finns ingen anledning.
Jag tror dom förstör med flit.
Kan dom inte ge mig svar tänker jag inte ligga som en försökskakin och göra allt dom säger.
Det är nog nu.
Nu vill jag bara glädjas av rörelserna och tiden som är kvar.
Några veckor av glädje vill jag ha. Dom har förstört tillräckligt i mitt liv.
Det är ingen konst att föda. Alla som föds i fattiga länder utan undersökningar och utrustning, det klarar dom.
Vi har gjort så i alla tider.

Nu rör dom mig inte mer!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela