Kämpar på
Idag kom jag 1230 km på 24 minuter, 349 kalorier brände jag.

Hade tänkt att cykla i 30 minuter, men så började det dra i högervaden som att ett sendrag var på väg, så jag stannade där på nästan 25 minuter.
Känns så skönt att jag är starkare än rösten som säger "nej sluta träna, det är ingen mening" "ät en choklad, och träna aldrig mer" Även om dom tankarna kommer ibland så fortsätter jag ändå. Jag vet att jag kan gå ner i vikt, jag tänker på den kroppen jag vill ha, hur skönt det kommer kännas att nå mitt mål, då kan jag inte lyssna på tankarna som vill få mig att sluta.
Jag kan inte annat än att fortsätta.
För det är ju faktist så skönt att träna.