growingbelly

I drömmen. Vi inne på förlossningen och allt var bra till en början. Sen rusar det in massor med folk som håller fast mig i sängen "du måste snittas" säger en röst. "nej jag vill inte, släpp mig!" men dom håller fast mig och rullar ut mig i sängen mot operationen.

Sambon blir lämnad själv. Jag fortsätter att försöka ta mig loss. Visst jag kan ligga still men inte behöver så många hålla i mig så hårt som dom gör. En andningsmask över munnen. Jag vill inte somna men gör det snart därefter.

Vaknar nästa sekund och då rullas sängen ut ur operationssalen. Den rullas av väldigt många människor.

Sängen blir inrullad på uppvak och alla människor går och jag ser då att sambon sitter där vid min säng med ett handduksinlindat barn. Får panik då jag ser att det inte är vårat barn.

Barnet han håller i är minst ett år och det är inte vårat.

Sambon var barnvakt åt det här barnet men han visste inte hur föräldrarna såg ut eller när dom skulle komma.

"vart är vårat barn? jag måste få se mitt barn!" Får panik igen. Vart är mitt barn, lever h*n?

"jag vet inte vart vårat barn är..." säger sambon.

Vi måste hitta vårat barn. Skiter i smärtan i buken. Sätter mig upp och försöker ställa mig upp så fort jag kan.

Sen vaknar jag.